emmaastranden

en dag blev allt så annorlunda.
Din röst var buren av is och min av snö,
jag börja frysa, det blev så kallt.
I dina ögon sköte jag värmen,
men fann bara en sköld.
Jag försökte läsa vad som stog på den,
men ingenting gick att tyda.
Du förvandlade mitt liv till mörker,
och när jag sökte efter ljus,
blåste du ut de.